Autoridade Regional Oe-cusse

Autoridade Regional Oe-cusse

Lori Dezenvolvimento ba RAEOA

Eventus Hare hotu

  • Eventus laiha

Notísias resentes Hare hotu

    Notísias resentes laiha

Dokumentus Hare hotu

Régio Servantes Romeia da Cruz Salu | Prezidente Autoridade Regional

"Lori Dezenvolvimentu ba RAEOA"

Hare Perfil
1. Jeografia

Jeografikamente, RAEOA iha sub-rejiaun haat: Pante-Macassar, Oe-Silo, Passabe, no Nitibe, kompostu hosi totál Suku 20 no aldeia 64. Bazeia ba sensus 2022, totál populasaun hamutuk 80,726, ho taxa kreximentu anuál 2.3%. Maioria populasaun depende ba agrikultura, pekuária, no peska, partikularmente iha área tasi-ibun sira.

Iha parte Oeste, halo fronteira ho Kupang, NTT, Indonézia; iha parte leste, halo fronteira ho Distritu Timor Sentrál Norte (TTU), NTT, Indonézia; iha parte súl, halo fronteira ho Distritu TTU; no iha norte, nia baliza ho tasi norte, hateke ba Tasi Sawu.

Atu to’o iha área ida-ne’e hosi Dili, transporte terestre bele uza liuhosi teritóriu Indonézia nian, liuliu distritu Belu no TTU. Transporte aéreu mós disponivel, daudaun ne’e fasilita husi operadór aviasaun komersiál AERO Dili, nune’e mós transporte marítima ne’ebé uza ró-ahi hanesan Berlin Ramelau, Nakroman, no Ro Success (https://raeoa.tl/about-us/).  

2. Toponímia

Iha Rejiaun Administrativa Espesiál Oé-Cusse Ambeno (RAEOA) iha lian primária ne’ebé ema ko’alia maka Baikenu (dialetu ida hosi Uab Meto), hamutuk ho lian nasionál Tetum no Portugés. Nu’udar parte Timor-Leste nian, Portugés no Tetum sai Lian Ofisiál, enkuantu Baikenu define identidade kulturál lokál. Lian Lokál: Lian indíjena rejiaun ne’e nian mak Baikenu (koñesidu mós ho naran Baiqueno ka Baikeno), ne’ebé hanesan dialetu ida hosi lian Uab Meto ne’ebé ko’alia iha Timór Osidentál.  

3. Istória

Tuir etimolojia, Oe-Cusse mai hosi liafuan Oe ho Cusse. Oe katak “bee”, no cusse katak “fatin neʼebé halibur bee”. Jeografikamente, Oe-Cusse, ho área kilómetru kuadradu 814,7, hanesan parte ida hosi teritóriu Repúblika Demokrátika Timor-Leste (RDTL). Área ida-ne’e mak fatin dahuluk ne’ebé Portugál estabelese nia prezensa no governasaun iha illa Timór. Husi tinan 1702 to’o tinan 1767, sai nu’udar Sentru Governu no kapitál Timór nian.

Dezde portugés sira to’o iha portu Lifau iha tinan 1515, Oé-Cusse sai hanesan teritóriu disputadu ida tanba nia pozisaun jeoestratéjiku. Japonés, Portugés no to’o Olanda sira luta iha tinan hirak tuir mai hodi kontrola rai ida ne’e to’o 28 Novembru 1975, bainhira timoroan sira hetan independénsia hosi Portugál.

4. Klima

5. Pontu Interese

Postu administrativu

Planu annual

Tinan Total proposta orsamentu Anexu
No data

Orsamentu Anual Alokadu

Tinan Orsamentu Alokadu
No data
Membrus

Kunhese membru konselhu regional

Régio Servantes Romeia da Cruz Salu
Prezidente Autoridade Regional
  • +670 78436049
  • regio.srcs@estatal.gov.tl
Régio Servantes Romeia da Cruz Salu
Prezidente Autoridade Regional
  • +670 78436049
  • regio.srcs@estatal.gov.tl

© 2026 Autoridade Regional Oe-cusse